Fisketur på främmande mark

Jag tycker det är spännande att ge mig ut på nya fiskevatten. Det kräver att man tänker till lite var man ska fiska och inte bara går på rutin. Jag gillar att analysera även om teori ibland kan behöva prövas med praktik för att ge resultat.
Emil Cedlund är en duktig fiskare som fångat både stora gäddor och stora abborrar. Vi har tidigare pratat om att ge oss ut på ett gäddpass ihop. Emil gillar också att analysera för att hitta den bästa taktiken. Vi hittade en dag då vi kunde ge oss ut ihop på ett vatten som Emil kände till.

Jag hade en bit att köra men lyckades ändå komma fram i tid denna dimmiga morgon. Det skulle bli ganska blåsigt och mulet vilket var upplagt för gäddfiske. 15 grader i vattnet och sydliga vindar, 5-6m/s. Vi hade en plan att gå för de riktigt stora gäddorna. Vi visste dock att om planen inte funkade så skulle det i bästa fall ge några smågäddor eller i värsta fall inte ett dugg. Med de förutsättningarna så minskar kraven en del även om förhoppningarna fanns där. Veckan tidigare hade jag varit själv ute och då hade gäddorna fortsatt vara svåra detta år och de visade sig först när jag hade fiskat abborre med abborrejiggar. Då hade gäddorna legat på 2,5-3,5 kg. Idag skulle vi inte gå ner i beten för mycket och eftersom Emil gillar stora gummijiggar så var jag också benägen att hålla fast vid planen. Vi skulle fiska efter de riktigt stora!

Det blir lite som att ta med sig en stor del av arsenalen av beten när man inte fiskat på en plats tidigare. Det påminde lite om en utlandsresa med packningen när jag anlände. Som tur var hade Emil glömt håven och jag hade med min. Å andra sidan hade jag glömt korvbröd och ketchup. Glömt och glömt, de stod nerpackade i hallen där hemma men det gjorde ju ingen glad i denna stund. Korv på pinne funkar ju också! 🙂

Vi hittade ett ställe på lovartsidan med struktur som vi började fiska av. Sjön hade dåligt med betesfisk och inga riktiga gräsbälten utan mer struktur i form av sten. Det kunde bli en kamp i sig att leta fisk.
Emil testade en del större beten från Ulm Lures och jag körde lite mindre med Pig Shad Jr och Shad Teez inledningsvis. Emil tog första gäddan men ingen större sak. Den valde den stora Ulm. Kort därefter kom nästa fisk som var större mellan 3-4 kg. Även den på en Ulm. Jag gick upp i storlek och testade McPike 25cm och Shad Teez 27 cm som var de största jag hade. Dock avtog huggen och vi begav oss ut på djupen och hittade ett abborrestim. Vi kunde inte avstå från att testa abborren och tack vare den frontmatade elmotorn så kunde vi hålla oss över stimmet medan vi testade lyckan. Vi såg att fisken gick upp mot våra jiggar och var nyfikna och ett och annat försiktigt hugg blev det. Abborren var inte på alerten och lufttrycket var heller inte på uppgående utan snarare på väg neråt. Nä, vi var ju faktiskt här för att satsa på de stora gäddorna så vi sadlade om igen till gäddfiske och sedan drev vi långsamt med vågorna i riktningen längs med ett grund. “Där står en gädda!”, sa Emil och pekade på lodet. Mycket riktigt så stod det en gädda längs med bottnen. Den var svår att avskilja då den såg ut som fastklistrad i botten.

En besökare som ville ha sig en större munsbit.

Emil kastade ut och lät betet sjunka till botten. Sedan låste han linan och drog i stort sett bara betet längs bottnen medan vi drev. När betet kom där gäddan skulle befinna sig så kom också hugget. Stenhårt hugg och mothugget satt snabbt. Denna var lite större men tyvärr inget jätte men i alla fall kring 4 kilosklassen. Lite roligt att vi var förvarnade på ekolodet innan den högg. Det blåste rätt bra men tack vare elmotorn så kunde vi bromsa in hastigheten så vi drev långsammare. Jag kände några ryck i betet som jag förknippade med botten men när jag fick upp betet så såg jag tydligt tecken på hugg i gummit. Ett bete som jag beundrar starkt och njuter av är Pig Shad Jr.

Kvalitén på betet är väl inte det bästa när ögonen ramlar av innan betet hunnit komma i vatten för första gången men med superlim så lagar man det snabbt. Sedan kan man ju diskutera om man ska behöva laga betet innan det ens är använt för den summan som betena kostar. Hur som helst så gör färgerna Ice Spotted Bullhead och Spotted Bullhead, att man njuter av betet medan man fiskar. Fantastiska färger! Det finns många fler färger på just Pig Shad som är fantastiska men dessa två är för tillfället riktiga favoriter.

Korv är vansinnigt gott när man är ute i naturen.

När vi tittade på klockan så insåg vi att vi fiskat långt över lunch och det var dags att gå i land för lite mat. Jag älskar mitt gasolkök och Emil hade redan ett ställe som de brukar grilla vid. Grillkorvarna åkte fram och medan de stektes upp så avnjöt vi en kopp kaffe där mitt i skogen. Jag hade med min nya kåsa som fick invigas. Med en brännpenna så kommer den bli ännu finare framöver. Nu under vintern så fäller jag lite skog för eget bruk och då hoppas jag på att hitta material till några kåsor. Hur som helst så behövde vi maten i magen innan vi gav oss ut igen. Med tjocka kläder och flytväst så var jag inte den smidigaste att komma ner i båten. En dag på sjön med vågor och pareringar hade gjort benen trötta och efter maten så kändes de som gelé. Jag ramlade dock inte i vattnet…där.

Väl ute med mer vågor och sämre väder så bestämde vi oss för att leta fisk i en vik och sedan bege oss till ett ställe med en del stenblock under ytan. Ja vi sökte aktivt och letade. När klockan närmade sig 18 så hade vindstyrkan säkert stiget till 8-10 m/s och vågorna stänkte ibland in över relingen. Det började dessutom bli mörkt och vi begav oss hemåt. Väl framme där vi skulle gå i land trampade jag fel i mörkret och trampade på en bräda med alger på. Jag snubblade men lyckades att inte sätta mig i vattnet med en del hjälp från Emil. Dock kom stöveln under vattnet och fyllde stöveln men jag lyckades i alla fall att inte utlösa flytvästen.

Det blev några mindre gäddor denna dag. Inte de allra minsta dock utan mellan 2-4 kilo även om det var i närheten av 10+ vi siktade. Som jag skrev i början så var vi beredda på att det kunde gå så här. Det viktigast denna dagen var att vi hade det väldigt trevligt och hade inga problem att hålla humöret uppe! Vi avverkade så väl skönsång som musikquiz under dagen och när det inte hugger på ett tag så är det lätt att fastna i lite sånger :-). Vi löste nog aldrig riktigt fallet om melodin i “How much is the fish” kom från en annan låt eller inte.

Även om vi inte tog någon stor denna gång så är vi ett fiskepass närmare att ta en riktigt stor!

Emil är med och tävlar i Höstborren med lag Team CC / Renzstein. Det går bra för dem och de ligger i skrivande stund på en 5:e plats i region Öst med största abborre på 50 cm.

Ni kan följa dem här! Höstborren 2020

//Gryningsfiskaren

 

 

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

4 − 3 =

0
    0
    Varukorgen
    Din varukorg är tomÅtervänd till webbutik