Flugfiske efter öring

Kvällarna är under juni fantastiskt långa och man njuter av ljuset. Jag hade inte fiskat på ett tag så det ryckte i fiskenerven. Ibland ser jag sonen öppna legolådan och titta på sina leksaker. Det är inte stor skillnad från när jag går förbi fiskelådorna och sätter mig och börjar titta igenom dragen lite. 🙂 

Just idag passerade jag dock flugfiskespöet och bilderna dök upp i huvudet när jag står ensam vid en sjö och svingar med spöet samtidigt som fisken vakar runt omkring mig.
Tro det eller ej men det blev lite tid över framåt kvällen för vi hade varit flitiga på gården. Det var dock inte så mycket tid för att få med en fiskekamrat eller få ut båten i en trevlig sjö utan det fick bli ett enkelt fiske. Jag skyndade in fiskesakerna i bilen och körde mot Mäxarpagölen där jag varit tidigare och fiskat efter öring. Den gången då jag lyckades överlista en 1,5 kilos öring glömmer jag inte i det första taget.

Jag får fortfarande vara kvar på tavlan. Man tackar! 🙂

Otroligt vacker fisk och en av mina absoluta favoritfiskar. Ändå har jag lagt mycket tid på att försöka överlista det riktigt stora gäddorna på 10+. Det hade blåst under dagen och det kom lite duggregn nu mot kvällen. Jag hade väl inte för stora förhoppningar att det skulle vara ledigt utan trodde det skulle vara ganska fullt men jag körde dit till Mäxarpagölen på vinst och förlust. 

Mäxarpagölen

När jag kommer fram så är där inte en kotte! Inte en enda fiskare eller besökare och det blåste precis åt det hållet jag ville. Det här verkar ju lovande tänkte jag och började packa ur bilen. Det som är så smidigt med Mäxarpagölen är att du enkelt kan swisha pengar och betala ditt fiskekort. 200 kr för icke medlemmar och 150 kr för medlemmar. Jag nästan halvsprang fram till fiskesakerna och skyndade att sätta ihop fiskeutrustningen. Om det var abstinensen eller rädslan att någon annan skulle komma och ställa sig på min favoritplats låter jag vara osagt. 🙂

Grillplatsen

Jag monterade upp Goprokameran i hopp om att lyckats filma ett hugg om det skulle ske. Det kändes som det var bra förutsättningar precis som den där förra gången när öringen hamnade i håven. Det kom lite svalkande regndroppar medan en svag bris höll myggen borta. Annars fanns det risk för att man skulle bli uppäten av både knott och myggor! Jag hade kanske fiskat i 15 minuter och jag hade hunnit börja hålla koll på var fisken vakade. Stod och beundrade mitt flugfiskespö Guideline som har en fantastiskt härlig färg, nämligen kopparfärgat, precis när jag såg ett vak inom räckhåll. Skyndade att lägga ut flugan över platsen där det precis vakat och väntade och gjorde mig beredd. Inget hugg och jag drog in flugan lite till. Fortfarande inget hugg. När jag anade att inget skulle hända så tittade jag upp mot himlen där några fåglar flög över. Precis då kände jag rycket i linan och jag blev väl lite överraskad men mothugget satt där. Den kämpade på bra och ville inte visa sig tillräckligt för att man skulle kunna se om det var en regnbåge eller en öring som tagit flugan. Jag insåg ganska snart att håven låg kvar längre upp på land och att jag behövde veva in linan om jag skulle kunna röra mig och hämta håven. Att plocka den med händerna riskerade att den skulle skada sig mer om jag tappade den och krånglade så jag satsade på håven. När jag började veva in linan så vände fisken och simmade mot mig och jag blev tvungen att backa för att inte få för slak lina. När jag fått på löslinan på rullen så backade jag för att hämta håven och då var fisken trött och följde med. Jag insåg strax att fisken kunde fastna bland stenarna och avbröt försöket med att ta håven igen. När fisken rusade gången därpå så tog jag chansen och hämtade håven vilket lyckades. Lärdom av detta? Jo, ha håven redo!

Regnbågen visade sig och den är lite över kilot typ 1,3 kg. Efter de sista rusningarna så gled den över håvkanten. Som vanligt gällde kafferegeln, att man får bara dricka kaffe om man fångat en fisk. Idag glömde jag kaffet men det gjorde inget för jag hade aldrig hunnit dricka kaffe.  

 

Jag gjorde utrustningen redo igen och kastade ut flugan igen. Vinden hade helt avtagit nu och några enstaka bin som var nere vid vattenkanten för att dricka var det enda som hördes nu. Jag såg inga vak inom räckhåll och kastade ut på ett ställe där jag fångat en hel del tidigare gånger. Regnbågarna och öringarna verkar följa något under ytan på just denna plats. Jag placerade flugan och gjorde mig redo att dra in flugan. Hann väl göra ett eller två drag sedan kom hugget igen. En pigg fisk som dock tröttnade ganska snabbt. Ett tecken på att den inte var så stor och ganska snart visade den sig i ytan. En öring! Öringarna är mina favoriter, hur små eller stora de än är. Den här låg under kilot men hade väldigt fina fenor. Eftersom den inte var så stor så gjorde det inte så mycket ifall den slet sig så jag var rätt avslappnad vid drillningen. Kroken satt riktigt hårt fast och på ett dumt ställe så det blev en matfisk. 

 

Nu hade jag fyllt min fiskekvot och det hade bara gått ca 40 minuter! Jahapp, ska jag åka eller stanna kvar lite till? Det blir inte så många öringsfiskedagar så länge inte den riktigt stora gäddan visat sig. Jag stannade därför kvar och köpte ett nytt fiskekort. Det tog inte lång stund innan det kom ett sms från ordföranden Armin i SFK Forellen. “Hehe, nappar det?” skrev han och jag svarade med ett “Haha, oja!”. Sedan återgick jag till fisket. Det blev tyst ett tag. Inga hugg men några vak lite längre bort. Skulle jag flytta mig? Nja, ni vet hur det är. Lika lätt som det är att överge ett bete som inte ger några hugg, lika svårt är det att överge en plats som gett fisk för en annan plats. Jag ville ju lite längre bort till lite mer stenig botten men just då vakade det nästan framför mig. Jag placerade flugan lite framför vaket och ganska direkt högg fisken. Det här var en liten rackare så den tänkte jag låta gå tillbaka om det gick men fisken gjorde jobbet åt mig. Den släppte och både jag och fisken var nöjda. 

Sedan ändrade sig vinden lite och det kom en bris igen. Det svalkade lite och det vakade längre ut. Jag började nu lägga ut flugan på djupare vatten i hopp om att de större rörde sig där. Jag höll hela tiden koll på sidorna för att se var vaken dök upp. Kanske skulle jag våga lämna platsen ändå? Plötsligt i detta världsbekymmer så tog det tvärstopp i linan med mothugget som följd. Där satt en ny fisk. Den här visade sig ganska snabbt och det var en ny regnbåge. Rätt envis för sin storlek men till slut gav den upp. En sådan där trevlig fångst när man redan är nöjd med vad man fångat men man kan stå stilla och vänta på att fisken ska ge upp. Det var inte de stora som högg idag men ibland måste man slappna av och njuta av att få fisk också. Går inte att bara jaga de stora för då njuter man inte över de mindre. Den här låg kring kilot, möjligtvis lite mindre men var en tacksam fisk eftersom jag nu insåg att jag gjorde rätt som köpte ett nytt fiskekort. 

 

Jag var fortfarande själv runt sjön och det var knappt någon vind kvar. Man stod och njöt och såg vaken på olika platser. Plötsligt vakade det på höger sida om mig och jag jag bytte riktning och kastade ut mot vaket. Tre fiskar upp och en tappad och två missade hugg var facit än så länge och snart började det närma sig att ge sig hemåt innan de sabeltandade myggen och knotten skulle äta upp mig. Plötsligt tog det tvärstopp i linan och jag gjorde mothugg! En pigg fisk som snabbt visade sig vara en regnbåge till. Den bjöd på fin föreställning med sina hopp. En lite större fisk närmare 1,5 kilo. När fisken var håvad tittade jag på klockan och insåg att jag bara varit där 1 timme och 40 min. Helt ensam en tyst kväll med avkoppling och fisk.

 

Det är ju faktiskt detta fiske handlar om och jag satte mig ganska snart i bilen och njöt hela vägen hem. Många av de bästa fiskekvällarna jag haft har varit impulsiva fiskekvällar när man inte tänkt fiska från början. Denna dag var inget undantag!

Vackert va?

Som ni märker ovan så har jag börjat med att filma mer och lägga ut. Det blir förmodligen mer sådant i framtiden också. Jag hoppas ni ska tycka det är roligt. För min egen skull så gillar jag att fånga själva huggen på film för det är där adrenalinet kommer igång. Vad tycker ni?

Skitfiske på er! 

//Gryningsfiskaren

 

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

5 × två =

0
    0
    Varukorgen
    Din varukorg är tomÅtervänd till webbutik