Morgontidiga abborrar

Jag var fortfarande långt borta i drömmarnas land när klockan ringde 03.00. Vem är jag? Vad gör jag här? Vilket år är det? Vilken månad är det? Vilken dag är det? AH! Det är fiskedag! Från att ha hastighet som en epatraktor till att fara upp ur sängen som en formel-1 bil borde kunna imponera på vem som helst. Jimmy stod för fiskesällskapet idag och skulle hämta mig med båt och allt kl 04.00. Idag hoppades vi på att tvåla till våra pb för abborre något.

Jimmy dök upp tidigare än beräknat och vi hoppade in och drog iväg. Vi satt som vanligt och pratade om de senaste inköpen och höll utkik efter älgar, rådjur, joggare och annat vilt. 🙂

Gryning!

Nere vid sjön hade solen solen börjat färga himlen orange och vi började sjösätta båten. Jag spanade ut över sjön och fick jag se betesfisken hoppa väldigt nära oss. De jagar, sa jag till Jimmy och han skyndade på ännu mer. Redan när vi lämnade båtrampen så hann inte Jimmy sänka motorn eller koppla ihop något spö förrän det första betet ven genom luften. Är man laddad så är man! Betet landade bakom platsen där betesfisken senast syntes till och jag började veva. Klockan var nu 04.50. Betet hann inte komma så långt i vattnet förrän morgonens första hugg var ett faktum. Jag ropade till Jimmy att nu är det fisk. – Va f-n, jag har inte hunnit plocka upp mina grejer ju, svarade Jimmy. Tidigare när Jimmy parkerade trailern så satte jag ihop håven. Man vet aldrig om den behövs tidigt, intalade jag mig själv. Det var en bra tanke för nu behövdes den!

Sommarmorgnar. De är magiska.

 

 

Jimmy for ned med håven och var beredd och när abborren började synas ropade “Oh fy f-n! Den är ju stooor!”. Kan hända att vinterns vila gjort att vi har problem med storleksbedömningen eller så lägger vi skulden på ljusets brytning i vattnet men upp kom abborren i alla fall på 0,81 kg. Jimmy var nu snabbare än blixten och jag hann nog göra ett kast emellan innan han var redo för sitt första kast. Jag körde vidare med Gunki Dogora i färgen Green Perch som är en form av miniwobblers eller crank bait.

En av abborrarna som föll för en Gunki.

– Fisk! Ropade Jimmy. Även han fick fisk på första kastet och vi började undra om den var större. Det fanns ju hopp om kilosborrar eller större i stimmet men denna var lite mindre på 0,72 kg. Denna på en jigg, Savage Gears Cannibal Shad. Några sekunder senare ropade han till igen och nästa abborre var på väg upp!

Spöet var mer böjt nu och det märktes att det var en större fisk än förra. Jag tog det säkra före det osäkra och la undan mitt spö och greppade håven. Det var en fantastiskt morgon som var helt vindstilla. Det rök från vattnet och varje gång vattenytan bröts så sändes en våg ut som varade för evigt. Solen sken och det var varmt och gott trots att klockan bara var 5. Jimmys fisk kämpade på bra och vi stod tysta och väntade på att se fisken. Den såg större ut än de tidigare.  – Härligt Jimmy, ropade jag och sträckte över håven och tog mitt spö. Jag gjorde ett eller två vevtag innan jag kände ett hugg. – Fisk, ropade jag och hoppades på över kilot. Kommer inte ihåg vem som håvade den mer än att vi fortfarande hade Jimmys senaste abborre kvar i håven och lyckades lyfta upp båda samtidigt.

Varm och gott och fisk!

Jimmys abborre vägde 0,87 kg och vågen stannade på 0,83 för mig. Fina abborrar, inget snack om saken men det är ju så nära kilot! I med betena igen, fort! Tankarna for och vi gjorde oss redo för nästa hugg men där tog jakten slut och betesfisken gick tillbaka till lugnet före stormen. Vi hade bara fiskat 20 min och hade adrenalin i kroppen för att det skulle räcka hela dagen. Vi fortsatte kasta och Jimmys oflyt började visa sig. Problem med linan och bottennapp och 3 beten borta en timme senare. Savage Gears Cannibal Shad var slut i hans låda men som tur var hade jag några över.

Jimmy nöjd och belåten!

Vi lämnade platsen och började leta efter andra platser som höll fisk. Det skulle bli molnigt under dagen och blåsa 5 m/s. Inte så mycket men än så länge var vädret fantastiskt trevligt. Vi fortsatte fiska och drog lite abborrar från och till. Inga större utan mest kring 0,5 kg. De över kilot lyste med sin frånvaro. Gäddorna blev mer och mer aktiva ju mer blåsten tog vid. Ett tag kändes det som att det bara var gäddor kvar i vattnet.

Jimmy med en av våra bonusfiskar.

Det här med att det skulle blåsa 5 m/s stämde ju inte alls. Vågorna ökade och blev större och större och ibland kunde inte ankaret ens hålla oss på plats. Många båtar var ute under morgonen men försvann i lä eller körde hem ju längre in på eftermiddagen vi kom. Byvindar upp till 13 m/s men det var snarare normalvinden nu. Jag kände att mitt inköp av min nya flytväst Baltic Compact 100 var ett väldigt bra inköp. Kändes tryggt. Under dagen blev det ett par gäddor men inga stora som var lönt att nämna.

Det komiska är att när jag och Jimmy fiskar så är det oftast jag som tar de största gäddorna och när vi fiskar abborre så är det oftast han som drar de största abborrarna. Vi har testat att trolla med likadant bete på var sin sida av båten och ändå blir utfallet det samma! Vi kände att fisketuren började lida mot sitt slut och så klart blåste det mot båtrampen vilket gjorde det lite knepigare att få upp båten på trailern. När allt var klart så klarade vi det med endast en stövel full av vatten!

Tankar på sjön som innehöll de stora abborrarna i Abborrfemman 2020 i avsnitt 3 och 4 gjorde sig påmind. Om någon känner igen vilken sjö jag pratar om i Småland så lägg gärna ett mejl till mig! 🙂

Har börjat uppdatera frågesidan med nya frågor till alla er som besöker sidan här! Ta gärna en titt och se vad andra svarat här!

Skitfiske på er!

/Gryningsfiskaren

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × fyra =

0
    0
    Varukorgen
    Din varukorg är tomÅtervänd till webbutik